Älgjakt SIB Mörkrets Jaktlag 2013

Dag 8 - Lördag 12 oktober

2013-10-12

Efter uppehållet jagar vi åter i Fuludalens skogar. Det är ett decimerat jaktlag som möter upp vid containern i Mörkret, ca halva jaktlaget. Vi beslutar att jaga i Blekvasselåsen och jag går den östra sidan medan Tobbe som lånat en bandhund går den västra.

När jag kommit till vändplanen och står och väntar på att alla ska komma ut till sina pass har jag Örn utanför bilen. Han vädrar väldigt och gnäller österut mot Torsberget. Jag ser även att det är färska älgspår på vägen. Det bådar inte gott eftersom jag är orolig att han ska dra efter detta när jag släpper honom och därmed gå ur vår jaktmark in på grannlagets marker.

När alla kommit ut på passen tar jag Örn i band ett par hundra meter upp i Blekvasselåsen innan jag släpper honom. Det hjälper föga då han direkt drar ner till vägen igen och sedan över bäcken in på grannmarken! Jag ser på pejlen att det går fort upp i Torsberget och sedan ner mot fäboden i Grönsåsen, men innan det hinner dit vinklar det upp i åsen och sedan ner på östra sidan om den. Det känns inget vidare då vargarna håller till in efter Kumlavägen som går upp bakom Grönsåsen.

Jag står och spanar på pejlen illa till mods och upptäcker till min fasa att positionen blir fast på samma ställe i en halvtimme! Tar därför bilen med hjärtat i halsgropen och åker så fort jag kan in efter Torsbergsvägen. Många tankar far genom skallen när jag gasar in efter vägen, men det enda jag kan se för min inre syn är hur jag kommer fram och finner min vän sliten i stycken!

Springer ur bilen upp i åsen och ser att det är ca 900 meter fram till hunden. Jag ropar och visslar hela tiden och när jag börjar komma ca 500 meter från pejlpositionen börjar den röra på sig. Min tanke då är att nu har vargarna hört mig och börjat släpa iväg med kroppen! Alldeles efter det börjar positionen komma mot mig och ett hopp tänds att det kanske är Örn ändå! Det är det! Jag ser honom komma mellan granarna och en stor sten släpper taget om mitt hjärta. Jag kramar om honom mycket hårt och han undrar vad det är för uppståndelse!

Efter denna olustiga händelse kommer vi tillbaka till vändplanen längst in efter Blekvasselåsvägen och börjar om. Den här gången följer Örn med mig upp i åsen och vi hinner inte ens gå ett slag upp och ner förrän Sune ropar att det kommer fram en oxe till honom och sedan går västerut. Jag är just då på väg ner till hans pass och måste ändra planerna så att inte Örn sticker iväg med den älgen nu när vi bara har kalv kvar på tilldelningen.

Går rakt norrut mot högsta Blekvasselåsen och sedan viker jag ner förbi Mattias och Joel som sitter på passet i myren mellan en av knularna och Blekvasselåsen. Efter att ha stått och pratat med dom ett tag fortsätter jag och Örn och kommer fram på kraftledningen. Då drar Örn iväg och jag letar mig fram till farsan som sitter på norra sidan Hemmerkällan.

Örn är och vänder väster om Nedre Dikespasset men sedan kommer han till mig och farsan och vi går fram till bilen och sedan samlas hela gänget vid Tvärhugget. Ingen älg idag!

 

 

Antal kommentarer: 0

Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)