Älgjakt Stenvallens Jaktlag 2011

 

Dag 12 - Onsdag 21 september

2011-09-21

Det är med ett visst vemod jag beger mig ut på jakt denna dag. Det är den sista dagen jag ska jaga i september, sedan blir det uppehåll till den åttonde oktober. Eftersom de sa på väderleksrapporten att vinden skulle bli sydostlig, går jag ut från den norra gränsen. Tanken är att sicksacka mig söderut mellan vägen och högsta åskammen.

Jag har båda hundarna med mig, om Örn får tag på älg kommer Jiiri inte att gå någonstans. Han håller sig till mig!

Vi stretar oss uppåt. Någon tjädertupp lyfter ibland. Det är gott om dem i år! Himlen är klart blå, endast några enstaka molntappar seglar förbi ibland, likt ensamma skepp på ett oändligt hav. Solen värmer och temperaturen stiger snabbt till sommarlika nivåer. När vi därför kommit uppför branten är jag rejält varm och måste ta av jackan.

Väl uppkommen på flaten norr om Trollsjöåsen upptäcker jag att vinden snarare är västlig eller svagt sydvästlig. Därför faller min ursprungsplan och jag fortsätter följa gränsen över Storstensmyra och mot den lilla Källbäcken som mynnar ut i Norra Trollsjön och som är den östliga gränsen för vårt jaktområde. Bortom den börjar Hearlagets jaktmark.

Här har det varit mycket älg, både stora och små. Det finns mycket mat åt dem i sådana här bäckdråg, men jag tycker inte det verkar speciellt bekvämt att ligga i detta blötområde. De legor jag hittar tyder på att älgarna är av en annan uppfattning.

Efter en stunds vandrande och klafsande i detta blötland hör jag suset av vingar och det karaktäristiska orrkuttret når mina öron. Jag har hunnit räkna till drygt tjugo, vilket i sig är väldigt många i samma flock, då kommer det lika många till! Det bubblar och jäser i nästan varenda tall ute på myren och i kanterna. De sitter dessutom och spelar i träden. En orrflock på drygt fyrtio fåglar! Har aldrig sett så många samtidigt. Det blir nog en hel del toppjakt till vintern.

Efter denna häftiga upplevelse tarvas det kaffe och korv. Letar därför upp ett lämpligt fikaställe. en gammal torraka i myrkanten blir en utmärkt sittplats och snart sprakar tjärveden och kaffepannan puttrar. Hundarna får självklart smaka, men Örn har inte riktigt tid att vara stilla utan tar sina svängar. Jiiri däremot trivs bäst vid elden där det vankas godbitar och "golåt". Han somnar till slut i riset bredvid säcken och bössan.

Jiiri, en trofast kamrat som numera helst ligger vid elden och vilar.

Utvilade och mätta fortsätter vi sedan upp och runt Trollsjöåsen. När jag kommit fram vid Renhornspasset är Örn iväg en lite längre tur. Går upp i tornet medan jag väntar, om han får tag i älg kan det ju hända att de kommer här förbi, så det är bra att vara beredd.

Ingenting händer och när hunden kommer tillbaka fortsätter vi mot saltstenen sydväst om myren. På vägen dit snubblar jag över ett ställe alldeles fullt med trattkantareller. Rotar fram en liten plastpåse och plockar den så full det bara går, men är tvungen att lämna många.

Vi följer bäcken och kommer ner vid vändplanen på Stenvallvägen. Sneddar ner i kanten på det gamla hygget, men hinner bara femhundra meter när Örn river i och sticker med älg. Det går söderut och sedan över vägen vid Janepasset. Sedan bär det av norrut igen. Vid Vilmyra släpper hunden och letar sig tillbaka i bakspåren.

Vi går tillbaka till bilen genom glesa fröträdställningar och svirrande trastflockar. En härlig dag.

Antal kommentarer: 0

Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)